torsdag 21 juni 2007

Något är ruttet i Kungariket Megalomanienborg!

Högt ärade medborgare uti och utanför mitt förblånade lilla rike! Kanske tror ni att jag varit på semester till Galapagosöarna eller Jungfruöarna eller Vilka Jäkla Exotiska Och Långt Bort Liggande Öar Som Helst. Men icke! Apanaget i detta rike är så uselt att min semester blev en fotvandring till Säffle med en varmkorv på torget som kulinarisk höjdpunkt. Prinskorv.

De kungliga kragstövlarna var utslitna i höjd med Ullared och där erbjöds blott gula plastsandaler som såg ut att vara formgjutna efter Kalle Ankas fötter. Då jag hellre skulle dö än ses levande i dessa fick jag således traska vidare utan skodon ända tills en bonde utanför Varberg förbarmade sig över mig och skänkte ett par Tretorn gummistövlar i storlek 47.

Jag vandrade meter efter meter, mil efter mil i stekande hetta, hällande regn och drivande dimma - funderandes över vad som gått snett i kungariket när apanaget inte ens räckte till buss.

Hur får Calle och alla de andra in sina pengar, tänkte jag. Men hur än jag tänkte så kom jag inte på det. Även en kung kan ha störningar i hjärnans mer betydande synapsbanor. Galapagosöarna, tänkte jag. Jungfruöarna, Ungkarlsöarna, Väderöarna - alla lika skimrande hägringar för den som vandrat 460 kilometer varav fyra femtedelar i för stora gummistövlar, utan en enda ö i sikte. Så i Åmål lånade jag en mobil och ringde till kungen, den andre alltså, men han hade inte en aning om hur hans apanage nådde hans konto och tyckte jag skulle ringa statsministern. Så jag ringde till statsministern och frågade var man ska vända sig om man behöver lite apanage. Nu kommer jobben, svarade han. Jag frågade vad han egentligen tjänade. Nu kommer jobben, svarade han. Jag frågade om han kunde låna ut ett par hundralappar till buss. Nu kommer jobben, svarade han. Goddag yxskaft sa jag. Nu kommer jobben, sa han.

Så nej, gott folk - kungen har inte gått i väggen. Hon går däremot alltsomoftast i taket. Men av helt andra orsaker. Ej heller har hon gått i graven. En kung går inte i graven, en kung går till historien.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Goddag ers Majestät !

Det är kanske bäst att vara lite hövisk när man skriver till en Kung, även om det är en fröken.
Vi är nog många som varit oroliga att något svårmodigt hänt ers Majestät, så det var på tiden att ers Majestät återkommit och ser om sitt rike. Evad "ett anständigt apanage" beträffar så får nog ers Majestät se sig i stjärnorna efter det, dessvärre. Jag är ju inte kung förstås, men mitt apanage räcker inte ens till snus. Men som tur är har jag inga sådana laster.

Må Midsommaraftonens sol lysa över ers Majestät.

Anonym sa...

Jag verkar ha hittat en kung som jag kan flagga för varje dag. En kompis berättade om dig och nu måste jag fortsätta följa det du gör.
Lilla Mossen