Återuppstånden, nätt och jämnt

Först och främst ska jag be att få adressera rikets riddare numero uno, Wassen, och ännu en gång böja den kungliga knoppen till marken för din värmande omtanke! Tack!!

Men jodå, denna konungska lever. Men det är som sagt nätt och jämnt. För ty det är ett tröttsamt göra att vara människa på denna jord. Och jag är redan utled och till döden trött.

Man kan inte läsa tidningar längre, där ryms bara snaskiga sensationer och skvaller skrivet av s.k journalister som inte ens kan stava.

Man kan inte se på TV längre. Där sitter numera bara dårar och pratar nonsens och mediekåta illitterater som är kända endast för sin mediekåthet, typ Alex Schulman, tillbeds som den nya tidens experter på vad fan som helst.

För att inte tala om Mr Egghead himself, statsministern. I sitt palats i nollåta-land sitter han bland sina fuskande gelikar och dömer ut svenska folket som en samling slöa fuskare. Alltmedan han med sin giriga näve tar från de fattiga och ger till de rika. Och alla företagare som röstade på honom och känner sig svikna kan jag dessvärre inte känna något större medlidande med.

Och hur kommer det sig egentligen, att det ALDRIG finns pengar när det handlar om gamla, sjuka, barnomsorg eller arbetslösa.
Men ALLTID när det handlar om bonusar till statliga VD:ar, vägbyggen och sportevenemang.

Varför är det bara idioter som ids ägna sig åt politik??!

Och jag sätter en hel månads a-kassa på att den som räknat ut att bensinen bör höjas till det dubbla lever i Stockholm och har en fet lön och lika gärna kan klara sig utan sin stadsjeep, om det kniper. Har tanken föresvävat dem att i Sveriges långa land lever de flesta människor på landet eller i småorter och skulle bensinen höjas till det dubbla skulle miljontals människor få lämna sina hem för en kollektiv invadering av städer som har kollektivtrafik. Och detta för att Sverige, vars sammanlagda utsläppsnivåer förmodligen är under en medelstor Amerikansk stads, ska gå i bräschen för miljöansvar. Och borta i George Bush-land skrattar man så man gör i brallan åt att lilla Sverige som utgör en flugfjärt i rymden på alla tänkbara plan ska ta ensamt ansvar för planetens alla idiotiska och hänsynslösa stater.
Det fanns en gång ett ord som hette rimligt...
(Och nej, jag har själv ingen bil och har inte haft på åtskilliga år. Jag slutade köra bil när jag började samla på studielån.)

Och svennarna gnäller på blattarna. Och blattarna på svennarna. Den ena skocken är utan framtid och berövade på sin historia, den andra känner sig fråntagna det som var deras. Och mellan dessa läger slits viljan till förståelse mitt itu.


Nej, fy för den lede.
Jämmer och elände har fått sällskap av dumhet och dårskap. Och aldrig har min längtan efter den öde ön varit större. Jag är trött på människorna. Trött på den så kallade civilisationen. Det räcker inte längre med ett eget kungarike.
Jag vill ha en egen planet. Minst.