Ainbusk killers

Alltsomoftast, då och då och titt som tätt inträffar något som föranleder Megalomanienborgs regent att sätta den kungliga morgongröten i den kungliga vrångstrupen. Man vet aldrig riktigt vad, ity detta kan handla om till synes helt obetydliga saker såväl som rent livsavgörande för mänsklighetens fortlevnad. Men en sak är säker, varje gång det händer går en simultan hostning genom rikets medborgare.

Denna dag inträffade detta då Kungen efter att ha dragit undan det kungsblå sammetsdraperiet framför den förgyllda TV-apparaten och tryckt på den lilla men därför icke obetydliga knappen som sa "on" - tilläggas bör att sammetsdraperiet ingalunda hänger där för att skydda mot TV-pejlares spionutrustning utan för att det helt enkelt är så det går till på ett slott. Vilket säkert inte är någon nyhet för alla er som har ett eget. - och innan morgondimman gnuggats ur de kungsblå synorganen möttes av fyra (säger fyra) vrålande och kvidande kvinnor som framförde en av Kungens gamla favoritmusikstycken. Nämligen "Should I stay or should I go" av den måhända icke helt okända orkestern The Clash.

Då Kungens kontakter med både den undre, den övre och den bortre världen är synnerligen goda förnam Kungen omdelbart den smärta som salig Joe Strummer i samma stund själv förnam inför detta framförande.

Det dröjde inte länge förrän det ringde i den kungliga telefonen och Kungen lyfte den förgyllda luren och sa:

- Hello, hello - London calling?
- Jepp, sugar! sa Joe Strummer.
- Vad i hela brinnande Brixton sysslar tanterna med där borta egentligen?, fortsatte han så upprörd som bara en död rocklegend kan låta.
- Bergman har kolat här förstår du och landet befinner sig i något av en kris. Det kan vara det, svarade Kungen och kliade sig fundersamt i det kungliga barret.
- Kan inte de där klimakterietanterna hitta nån Rönnerdal dansar eller ta mig till havet eller nåt annat? Måste de sno mina låtar?! Jag har ju för katten ett rykte att tänka på.
- mm... svarade Kungen tankfullt, I know what you mean. Och den kungliga skallen genfors av tankar på de bojor som följa med varje ämbete. För inte skulle en Kung kunna ställa sig på torget i bikini och sälja varm korv. Inte för att Kungen närde just denna längtan. Men ändå.