Kungen bakom flötet

Ur led är tiden. Eller möjligen ur form är Kungen. Eller ur fas är Kungen. Kungen är fasansfull. En fasansfull fasan är vad Kungen är. Och som fasan begriper hon inte ett smack av vad dagens kulturyttringar rör sig om.

Modeblogg. Texter för allmän beskådan skrivna på daglig basis. Om vad man sätter på sig för dagen.
VEM FAN BEHÖVER LÄSA OM VAD ANDRA SÄTTER PÅ SIG??!! Undrar Kungen stilla inför detta obegripliga fenomen som ter sig illavarslande för mänsklighetens fortsatta plats som högst upp i näringskedjan.

Martina Lowden. Allt. För Kungens del blev det Inget. Ett litet pretto-underbarn som fyller kritikernas behov att visa omvärlden att de minsann förstår även subkulturen. Kulturetablissemanget slår knut på sig själv.

Inland empire. David Lynch senaste film. Lika pretentiös som obegriplig. Han kommer aldrig bli en Bergman. Hur mycket han än vill. Efter att ha gått och diskat, ringt och vattnat blommorna stängde Kungen till slut av filmen med orden "jävla prettodynga!".

"Lyckliga människor". Bok av manlig författare som Kungen har glömt namnet på trots att det var så sent som igår hon läste boken. Säger sig skriva om kärlek, men gör det så olidligt tråkigt att man befarar att han aldrig upplevt fenomenet på nära håll. Kungen läste 140 sidor och insåg att det var mer stimulerande att stirra i taket.

Denna regent har som synes helt har tappat greppet om vad det handlar om nuförtiden. Begriper Kungen ingenting längre? Eller finns det inte längre något att begripa? Har kulturen blivit en arena enkom för pretentiöst effektsökeri?
Och kommer det någonsin några nya Hjalmar Söderberg, Selma Lagerlöf, Harry Martinsson och Stig Dagerman?

En smula vilsen och modstulen kryper Fröken Kung ner i sin kungliga tagelbädd och drar det gamla bolstret över sig. Eftersom inga böcker längre falla på dessa kungliga läppar får Kungen vagga sig till sömns genom att räkna fårskallar. De finns det gott om.